Frågor och Svar

 

Varför ska det byggas en förbifart?

Nuvarande genomfart klarar inte den trafikmängd som går på E22, under högtrafik på sommaren blir köerna milslånga. Att göra ytterligare åtgärder på nuvarande genomfart är inte möjligt.

 

Varför allt detta prat om en båtlyft när det är trafikljusen inne i Söderköping som skapar köerna?

Det är en förbifart till Söderköping som skall byggas, inte bara en båtlyft. Båtlyften är bara ett sätt att lösa korsningen mellan väg E22 och Göta kanal.

 

Varför kan man inte bara ta bort trafikljusen i staden?

Det blir oacceptabelt för tillgängligheten och säkerheten inom staden.

 

Hur kom ni fram till idén med en båtlyft?

Olika alternativ för passage av Göta kanal har prövats, bl a i den charette som genomfördes i november 2005. Då deltog företrädare för Vägverket, båtfarare, ungdomar i Söderköping, skärgårdsbefolkningen, kulturintressen m fl. Man kom då fram till att båtlyften var det bästa alternativet.

 

Varför bygger man inte en högbro eller tunnel, har ni utrett andra alternativ?

Högbro avfärdades p.g.a. ingrepp i kulturmiljön. Tunnel är ej avförd, men den är dubbelt så dyr och inte så tilltalande som en båtlyft. Tunnelalternativet skulle medföra en mycket stor backe upp mot Norrköping som på sikt bidrar till köbildning.

 

Att bygga klaffbroar som öppnar sig växelvis skulle vara billigare, varför inte bygga det istället för båtlyft?

Klaffbroar löser inte köbildningsproblemet eftersom de ger för låg kapacitet. Vägverket anser att klaffbro-lösningen har för låg ambitionsnivå och endast är en lösning på kort sikt. På en europaväg som byggs ny skall alla stopp för biltrafiken minimeras.

 

Lyften sägs kosta 220 miljoner, var ska dessa pengar tas ifrån?

Alla vägprojekt (även förbifart med båtlyft) bekostas av staten genom Trafikverkets nationella investeringsplan vart fjärde år. För att påskynda byggandet av förbifarten har Söderköpings kommun och kanalbolaget, var för sig, sagt att man kan bidra till kostnaden med de nettointäkter man får vid försäljning av mark runt båtlyften.

 

Finns risken för att det kommer att kosta mer än planerat?

Ja, den risken finns alltid i alla byggprojekt men är minimerad genom en noggrann utredning. Självklart finns dessutom faktorer som råvarupriser samt inflation som inte går att styra över. Läs gärna vägverkets rapporter under Fördjupning.

 

Om man har en liten båt, behöver man ändå stå på kö för att lyftas över?

Nej, båtar lägre än 3,6m kommer att kunna passera fritt under lågbron vid sidan om båtlyften.

 

Vad ska man göra när man väntar på att få lyftas över?

Man kan studera båtlyften, besöka Söderköping, köpa glass, kanske titta in i en utställningshall och läsa om kanalens historia mm.

 

Blir det inte massa oljud för de som bor nära båtlyften?

Nej det kommer att vara väldigt ljudlöst. Det krävs inte någon stor motoreffekt eftersom det alltid är jämvikt mellan lyftbaljorna oavsett hur många båtar som finns i bassängerna.

 

Vad händer om det blir driftstopp i maskineriet?

För det första kommer aldrig biltrafiken påverkas om det blir maskinhaveri med en båtlyft. Dagens öppningsbara broar har mycket mer komplicerad mekanik än en båtlyft som är mycket lättare att reparera.

 

Hur blir det med säkerheten, klämrisk och andra risker vid lyft?

Det blir inga farliga moment med hastiga rörelser och strömmingar av vatten etc. Ett båtlyft är enklare än att slussa.

 

Förstör man inte miljön genom att placera en betongklump på över 100 meter i Söderköpingsidyllen?

Länsantikvarien har bedömt att den föreslagna båtlyften kan passa in i miljön runt Göta kanal. Båtlyften är inte på något sätt utformad rent estetiskt ännu. Senare kan en arkitekttävling bli aktuell eftersom den estetiska utformningen är väldigt viktigt.

 

Är inte båtlyften extremt energikrävande, de stora kanalbåtarna väger ju ganska mycket?

Tekniken för båtlyften är initialt utredd av en tysk konsultfirma (Krebs und Kiefer) med erfarenheter av båtlyftar, både i Europa och andra delar av världen. Archimedes princip säger att lyftbaljorna alltid väger lika mycket oavsett antal båtar som har åkt in i dessa. Med hjälp av hydraulisk koppling och den jämvikt som råder mellan lyftbaljorna, kan båtlyften drivas med extremt lite energi.

 

Vad händer med båtlyften när det inte är sommarsäsong?

Säsongen kommer att kunna utökas ytterligare för att fler ska få möjlighet att färdas genom båtlyften. Vad som händer på vintern är inte bestämt ännu. Ett alternativ är att den töms på vatten och används som torrdocka för båtar.

Ytterligare frågor

 

Skicka gärna dina frågor till info@batlyften.se